Imām at-Tirmidhis förståelse av Allāhs attribut

at-Tirmidhī (Dog år 279 H.) [1] nämner följande hadīth [med komplett kedja]: 

Abū Hurayra sa: ”Allāhs sändebud (ﷺ) sa: ‘Allāh accepterar allmosa (sadaqa) och Han tar emot den med Sin högra Hand och tar hand om den åt er såsom ni tar hand om ert föl (hästunge etc) tills matbiten blir lika stor som [berget] Uhud.’

[Abū Hurayra sa:] ‘En bekräftelse av detta finns i Allāhs, Den allsmäktige, Den majestätiskes bok:

‏وهُوَ الَّذِي يَقبَلُ التَّوبَةَ عَنْ عِبَادِهِ ‏

‘Han är den som godtar ångern från Sina tjänare.’ (Sūrat ush-Shūra 42:25)

Och Han tar emot allmosorna.

 ‏(يَمْحَقُ الله الرَّبَا ويُرْبِي الصَّدَقَاتِ‏)‏‏.‏

‘Allāh utplånar ockret och utökar allmosorna.'” (Sūrat ul-Baqara 2:276)

(Jāmi’ ut-Tirmidhī, nr. 662, Kapitel 7)

at-Tirmidhī kommenterade under hadīthen och sa: ”Denna hadīth är hasan sahīh (d v s, autentisk). Det har återberättats en liknande [hadīth] genom ‘Ā’isha från profeten (ﷺ). Ett flertal lärda har kommenterat denna hadīth och andra liknande återberättelser gällande [Allāhs] attribut (sifāt) och Herrens, Den välsignades och upphöjdes, nedstigning (nuzūl) varje natt till dunyas himmel. De sa: ‘Dessa återberättelser är bekräftade, vi tror på dem, vi försöker inte föreställa oss dem och vi frågar inte ‘hur?’ (kayf).’ Detta har återberättats från Mālik (93-179 H.), Sufyān ibn ‘Uyayna (107-198 H.) och ‘Abdullāh ibn ul-Mubārak (118-181 H.). De sa att vi ska nämna dessa hadīther utan ‘hur’. Detta är vad de lärda från Ahl us-Sunnah wal-Jamā’a säger. Al-Jahmiyya däremot förnekade dessa återberättelser och sa att det är liknelse med skapelsen (tashbīh). Allāh, Den allsmäktige, Den majestätiske, nämnde ‘hand’ (al-Yadd) och ‘syn’ (al-Basar) ett flertal gånger i Sin bok, men al-Jahmiyya förvrängde dessa verser och förklarade dem på ett sätt som inte stämmer överens med de lärdas förklaring. De (al-Jahmiyya) sa att Allāh inte alls skapade Ādam med Sin hand och de sa att ‘hand’ i denna kontext betyder ‘styrka’ (al-Quwwa). 

Ishāq ibn Ibrāhīm (Ibn Rāhawayh) [2] sa: ‘Det anses vara liknelse med skapelsen om man säger ‘hand såsom [vår] hand eller lik vår hand’ eller ‘hörsel såsom [vår] hörsel eller lik vår hörsel.’ Så om han säger ‘hörsel såsom [vår] hörsel eller lik vår hörsel’ då anses det vara liknelse med skapelsen, men om man säger såsom Allāh, Den upphöjde, sa ‘hand, hörsel och syn’ utan att säga ‘hur’ och utan att säga ‘lik [vår] hörsel’ och inte heller ‘såsom [vår] hörsel’, då anses det inte vara liknelse med skapelsen. Det är såsom Allāh, Den upphöjde, sa i Sin bok: 

 لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ وَهُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ

‘Ingenting är Honom likt; Han är den Hörande, den Seende.’ [3] (Här tar at-Tirmidhis citering av Ibn Rāhawayh slut)

Översättarens fotnoter:

[1] at-Tirmidhī var al-Bukhāris elev.

[2] Ibn Rāhawayh dog år 238 Hijrī. Vissa lärda uttalar hans namn ”Ibn Rāhūyah”.

[3] Sūrat ush-Shūra, 42:11.

حَدَّثَنَا أَبُو كُرَيْبٍ، مُحَمَّدُ بْنُ الْعَلاَءِ حَدَّثَنَا وَكِيعٌ، حَدَّثَنَا عَبَّادُ بْنُ مَنْصُورٍ، حَدَّثَنَا الْقَاسِمُ بْنُ مُحَمَّدٍ، قَالَ سَمِعْتُ أَبَا هُرَيْرَةَ، يَقُولُ قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم ‏”‏ إِنَّ اللَّهَ يَقْبَلُ الصَّدَقَةَ وَيَأْخُذُهَا بِيَمِينِهِ فَيُرَبِّيهَا لأَحَدِكُمْ كَمَا يُرَبِّي أَحَدُكُمْ مُهْرَهُ حَتَّى إِنَّ اللُّقْمَةَ لَتَصِيرُ مِثْلَ أُحُدٍ ‏”‏ ‏.‏ وَتَصْدِيقُ ذَلِكَ فِي كِتَابِ اللَّهِ عَزَّ وَجَلَّ‏ (وهُوَ الَّذِي يَقبَلُ التَّوبَةَ عَنْ عِبَادِهِ) ويَأْخُذُ الصَّدَقَاتِ‏‏ ‏(يَمْحَقُ الله الرَّبَا ويُرْبِي الصَّدَقَاتِ‏)‏‏.‏

قَالَ أَبُو عِيسَى (الترمذي) : هَذَا حَدِيثٌ حَسَنٌ صَحِيحٌ. وَقَدْ رُوِيَ عَنْ عَائِشَةَ عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ نَحْوُ هَذَا. وَقَدْ قَالَ غَيْرُ وَاحِدٍ مِنْ أَهْلِ الْعِلْمِ فِي هَذَا الْحَدِيثِ وَمَا يُشْبِهُ هَذَا مِنَ الرِّوَايَاتِ مِنَ الصِّفَاتِ وَنُزُولِ الرَّبِّ تَبَارَكَ وَتَعَالَى كُلَّ لَيْلَةٍ إِلَى السَّمَاءِ الدُّنْيَا قَالُوا قَدْ تَثْبُتُ الرِّوَايَاتُ فِي هَذَا وَيُؤْمَنُ بِهَا وَلاَ يُتَوَهَّمُ وَلاَ يُقَالُ كَيْفَ هَكَذَا رُوِيَ عَنْ مَالِكٍ وَسُفْيَانَ بْنِ عُيَيْنَةَ وَعَبْدِ اللَّهِ بْنِ الْمُبَارَكِ أَنَّهُمْ قَالُوا فِي هَذِهِ الأَحَادِيثِ أَمِرُّوهَا بِلاَ كَيْفٍ. وَهَكَذَا قَوْلُ أَهْلِ الْعِلْمِ مِنْ أَهْلِ السُّنَّةِ وَالْجَمَاعَةِ. وَأَمَّا الْجَهْمِيَّةُ فَأَنْكَرَتْ هَذِهِ الرِّوَايَاتِ وَقَالُوا هَذَا تَشْبِيهٌ. وَقَدْ ذَكَرَ اللَّهُ عَزَّ وَجَلَّ فِي غَيْرِ مَوْضِعٍ مِنْ كِتَابِهِ الْيَدَ وَالسَّمْعَ وَالْبَصَرَ فَتَأَوَّلَتِ الْجَهْمِيَّةُ هَذِهِ الآيَاتِ فَفَسَّرُوهَا عَلَى غَيْرِ مَا فَسَّرَ أَهْلُ الْعِلْمِ وَقَالُوا إِنَّ اللَّهَ لَمْ يَخْلُقْ آدَمَ بِيَدِهِ. وَقَالُوا إِنَّ مَعْنَى الْيَدِ هَاهُنَا الْقُوَّةُ. 

وَقَالَ إِسْحَاقُ بْنُ إِبْرَاهِيمَ إِنَّمَا يَكُونُ التَّشْبِيهُ إِذَا قَالَ يَدٌ كَيَدٍ أَوْ مِثْلُ يَدٍ أَوْ سَمْعٌ كَسَمْعٍ أَوْ مِثْلُ سَمْعٍ. فَإِذَا قَالَ سَمْعٌ كَسَمْعٍ أَوْ مِثْلُ سَمْعٍ فَهَذَا التَّشْبِيهُ وَأَمَّا إِذَا قَالَ كَمَا قَالَ اللَّهُ تَعَالَى يَدٌ وَسَمْعٌ وَبَصَرٌ وَلاَ يَقُولُ كَيْفَ وَلاَ يَقُولُ مِثْلُ سَمْعٍ وَلاَ كَسَمْعٍ فَهَذَا لاَ يَكُونُ تَشْبِيهًا وَهُوَ كَمَا قَالَ اللَّهُ تَعَالَى فِي كِتَابِهِ: {لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ وَهُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ}. (جامع الترمذي , 662)

Ashā’iras tashbīh anklagelse mot Ahl us-Sunnah – Abū Ismā’īl al-Harawī

Abū Ismā’īl al-Ansārī al-Harawī (396-481 H.) sa följande om Ashā’ira: ”De kallade bekräftandet [av Allāhs attribut] tashbīh (liknandet av Allāh med skapelsen) och på det sättet kritiserade de [indirekt] qur’ānen och anklagade sändebudet (ﷺ) för att vara vilseledd.” (Dhamm al-Kalām, 5/140)

قال أبو إسماعيل الأنصاري الهروي في ذم الكلام (5/140) واصفاً حال الأشاعرة :”وسموا الإثبات تشبيهاً فعابوا القرآن وضللوا الرسول.”

_____________

Lärdas åsikter om Abū Ismā’īl al-Harawī:

1. Ibn Taymiyya sa följande om Abū Ismā’īl al-Harawī:

”Shaykh al-Islām Abū Ismā’īl ‘Abdullāh ibn Muhammad al-Ansārī al-Harawī.”

Och kort därefter i samma stycke sa han:

”Han var en Imām inom Hadīth, Tafsīr och annat.” (Al-Istiqāma, 1/104)

قال ابن تيمية: إن الذين أدركوا عصر أبي القاسم (يعني القشيري) من مشايخ القوم لم يكن فيهم أقوم بهذا الباب من شيخ الإسلام أبى إسماعيل عبد الله بن محمد الأنصاري الهروي لا سيما في المعرفة بأخبار القوم وكلامهم وطريقهم فإنه في ذلك ونحوه من أعلم الناس وكان إماما في الحديث والتفسير وغير ذلك.

ينظر: (الاستقامة لابن تيمية، تحقيق محمد رشاد سالم،1/104).

2. Al-Dhahabī sa följande om honom:

”Shaykh ul-Islām, Imamen, förebilden och den stora Hāfidh, Abū Ismā’īl ‘Abdullāh ibn Muhammad ibn ‘Alī ibn Muhammad ibn Ahmad ibn ‘Alī ibn Ja’far ibn Mansūr ibn Matt al-Ansārī al-Harawī. Författaren av ”Dhamm al-Kalām”, Khurāsāns shaykh och ättling till profetens (ﷺ) följeslagare Abū Ayyūb al-Ansārī.” (Siyar a’lām an-Nubalā’, 18/503)

قال الذهبي: ”شيخ الإسلام ، الإمام القدوة ، الحافظ الكبير أبو إسماعيل ، عبد الله بن محمد بن علي بن محمد بن أحمد بن علي بن جعفر بن منصور بن مت الأنصاري الهروي ، مصنف كتاب ” ذم الكلام ” ، وشيخ خراسان من ذرية صاحب النبي – صلى الله عليه وسلم – أبي أيوب الأنصاري . [سير أعلام النبلاء، ١٨ / ٥٠٣]

3. Ibn ul-Qayyims bok ”Madārij as-Sālikīn” är en förklaring av Abū Ismā’īl al-Harawīs bok ”Manāzil as-Sā’irīn”.

Var finns Allāh ﷻ enligt al-Tabarī?

Vissa sūfī ashā’ira i Sverige har tidigare försökt påstå att den store tafsīr lärde Ibn Jarīr al-Tabarī (224/225-310 H.) likt dem själva inte tror på att Allāh befinner sig i himlen (ovanför universums himlar) såsom Allāh har bekräftat åt Sig själv i qur’ānen och såsom det även har bekräftats i ett flertal autentiska hadīther.

Låt oss därför se vad al-Tabarī säger i sin tafsīr av vers 16-17 i Sūrat al-Mulk:

Allāh ﷻ sa:

[67:16]  أَأَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يَخْسِفَ بِكُمُ الأَرْضَ فَإِذَا هِيَ تَمُورُ

[67:16] Kan ni vara säkra mot att Han som finns i himlen inte skall låta er uppslukas av jorden då den plötsligt börjar skälva?

[67:17]  أَمْ أَمِنتُم مَّن فِي السَّمَاء أَن يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًا فَسَتَعْلَمُونَ كَيْفَ نَذِيرِ

[67:17] Eller kan ni vara säkra mot att Han som finns i himlen inte skall skicka en orkan av småsten över er? Då får ni veta hur Min varning är.

När al-Tabarī kommenterade vers 17 i sin tafsīr så sa han:

”’Eller kan ni vara säkra mot att Han som finns i himlen’:

Och det är Allāh.”

Slutciterat från al-Tabarī.

قال الطبري: (أَمْ أَمِنْتُمْ مَنْ فِي السَّمَاءِ ) وهو الله .

I tafsīren av denna vers ser vi klart och tydligt att al-Tabarī, likt Ahl us-Sunnah, bekräftar att Allāh är i (ovanför) himlen. Eftersom Ashā’ira förnekar att Allāh är ovanför Sin skapelse och ovanför himlen så försökte de hitta en utväg och då sa de att verserna handlar om änglar i himlen och inte Allāh.

Länk till versens tafsīr på arabiska:

https://quran.ksu.edu.sa/tafseer/tabary/sura67-aya17.html#tabary

al-Jahmiyya påstår att Ahl us-Sunnah är mushabbiha [1] – Ibn Khuzayma

Ibn Khuzayma (223-311 H.) [2] sa: ”al-Jahmiyya [3], må Allāhs förbannelser vara över dem, påstod på grund av sin okunnighet gällande vår Herres bok, vår profets ﷺ sunnah och på grund av deras bristfälliga kunskap inom det arabiska språket, som är det språk som vi har blivit tilltalade med, att Ahl us-Sunnah är mushabbiha. De som följer det som står i återberättelserna (al-āthār), som säger det som finns i deras Herres bok och i deras profets ﷺ sunnah, som bekräftar de attribut som Allāh, Den allsmäktige, Den majestätiske, har beskrivit Sig själv med i Sin uppenbarelse och som är bekräftat innanför bokbindningen (dvs i qur’ānen) och av Hans utvalde profets ﷺ yttrande återberättat av pålitliga personer [i en kedja] ända fram till honom (dvs profeten ﷺ).” Slutciterat. [4]

[Tahdhīb Kitāb al-Tawhīd av Ibn Khuzayma, s. 32]

Vi ser alltså att Ibn Khuzayma sa att det är al-Jahmiyya som kommer med denna anklagelse mot Ahl us-Sunnah. Detta innebär att al-Ashā’ira och al-Māturīdiyya håller med al-Jahmiyya i denna avvikande ’aqīdan eftersom att de också anklagar Ahl us-Sunnah för att vara mushabbiha pga samma orsak.

”Fakhr ul-Dīn al-Rāzī” (dog år 606 H.) som är en av de Ash’arī lärda som har haft störst inflytande på Ash’arī ’aqīdans utveckling gick till och med så långt att han kallade Ibn Khuzaymas bok för ”Kitāb al-Shirk” istället för ”Kitāb al-Tawhīd”, endast pga av att Ibn Khuzayma bekräftade Allāhs attribut och accepterade dem såsom Allāh själv har nämnt i Qur’ānen och såsom profeten ﷺ nämnde i sunnahn, utan att förvränga dess betydelse såsom bland annat al-Ashā’ira och al-Māturīdiyya gör.

_______________________

Översättarens fotnoter:

[1] al-Mushabbiha är de som liknar Allāhs attribut med skapelsens utseende. Tex att de säger att Allāhs hand ser ut som människans hand etc.

[2] Kort info om Ibn Khuzayma:

Ibn Kathīr sa: ”Han kallas för ’imamernas imam’.” [al-Bidāya wa al-Nihāya, 15/9]

Ibn Kathīr sa även: ”Han är en av islāms mujtahidūn.” [al-Bidāya wa al-Nihāya, 15/9]

al-Dhahabī sa följande om honom: ”al-Hāfidh al-Hujjah, al-Faqīh, Shaykh al-Islām, Imām al-A’imma (imamernas imam).” [Siyar a’lām al-Nubalā’, 14/365]

al-Dhahabī sa även: ”al-Bukhārī och Muslim återberättade hadīth från honom i andra böcker än Sahīh al-Bukhārī och Sahīh Muslim.” [Siyar a’lām al-Nubalā’, 14/366]

al-Dhahabī sa även: ”Han hörde [hadīther] från Ishāq Ibn Rāhawayh.” [Siyar a’lām al-Nubalā’, 14/365]

al-Dhahabī nämnde även citat från stora lärda som al-Dāraqutnī (306-385 H.), al-Hākim (321-405 H.), Ibn Hibbān (270-354 H.) och Ibn Abī Hātim al-Rāzī (dog 327 H.) där de ska ha prisat Ibn Khuzayma.

[3] För mer info om vilka al-Jahmiyya är: https://salaf.nu/2021/07/01/salafs-takfir-pa-jahmiyya-sulayman-al-alwaan/

[4] Ibn Khuzaymas ord på arabiska:

تهذيب كتاب التوحيد لابن خزيمة ، ص ٣٢ .