Fråga:
”As-Salāmu ‘alaykum shaykh. Vad är domen på att be bakom en madkhalī?”
Svar från Shaykh al-Sādiq Abū ‘Abdillāh al-Hāshimī:
”Wa ‘alaykum as-Salām wa rahmatullāhi wa barakātuh. Om han är fanatisk, så nej.” [*]
(Datum: 14-01-2026)
Översättarens fotnoter:
[*] Dvs att man inte ska be bakom en madkhalī om han är fanatisk.
سؤال:
السلام عليكم شيخنا
ما حكم الصلاة خلف مدخلي؟
جواب الشيخ الصادق أبو عبد الله الهاشمي:
وعليكم السلام ورحمة الله وبركاته.
إذا كان متعصبا فلا.
Fråga:
”As-Salāmu ‘alaykum wa rahmatullāhi wa barakātuh. Må Allāh ära dig, shaykh.
Är det tillåtet att be bakom madākhila?”
Svar från Shaykh Khāled al-Hāyek:
”Wa ‘alaykum as-Salām wa rahmatullāhi wa barakātuh.
Nej.”
سؤال:
”السلام عليكم ورحمة الله وبركاته حياك الله شيخنا، هل تجوز الصلاة خلف المدخلية؟”
جواب من الشيخ خالد الحايك:
”وعليكم السلام ورحمة الله وبركاته
لا”
Fråga:
”As-Salāmu ‘alaykum wa rahmatullāhi wa barakātuh, vår ädle shaykh. Är det tillåtet att be bakom en person som rakar sitt skägg och har sina kläder nedanför anklarna (isbāl)?”
⸻
Svar från Shaykh al-Sādiq Abū ‘Abdillāh al-Hāshimī:
”Wa ‘alaykum us-Salām wa rahmatullāhi wa barakātuh. Detta är fisq. [1] Be inte bakom honom om du hittar någon annan. Och en sådan person bör inte vara imam [i bönen]. Och Allāh vet bäst.” [2]
Översättarens fotnoter:
[1] Fisq: En fāsiq är en muslim som har begått en stor synd utan att ångra sig eller som envisas med att ständigt begå små synder.
الفسق: الإقرار على كبيرة والإصرار على صغيرة.
Shaykh Sulaymān al-‘Alwān sa: ”Khawāridj förstår inte denna sanning. De lägger orättvisa (dhulm), kufr och fisq på samma nivå. Men Allāh, den Upphöjde, har gjort åtskillnad mellan dessa saker, såsom i Hans, den Upphöjdes, ord: ‘Och Han har gjort kufr, fusūq och ‘isyān (olydnad) avskyvärda för er’ (al-Hujurāt, vers 7). Så fisq är en nivå under kufr, och ‘isyān är en nivå under fisq.”
(Sharh Sahīh al-Bukhārī, lektion 26, min. 4)
قال الشيخ سليمان العلوان:
”الخوارج لا يفقهون هذه الحقيقة. فيجعلون الظلم والكفر والفسق مرتبة واحدة. وقد فرّق الله تعالى بين هذه الأمور كما في قوله تعالى:
وَكَرَّهَ إِلَيْكُمُ الْكُفْرَ وَالْفُسُوقَ وَالْعِصْيَانَ (الحجرات، ٧)
فالفسق دون الكفر، والعصيان دون الفسق.”
(شرح صحيح البخاري ~ سليمان العلوان ~ 26-47، دقيقة ٤)
https://youtu.be/wihjWuXDWy0?si=uz25lFti2w-r_91t
[2] Frågan och svaret på arabiska:
السؤال: السلام عليكم ورحمة الله وبركاته شيخنا الفاضل
هل يجوز الصلاة خلف حلاق اللحية ومسبل الإزار؟
الجواب: وعليكم السلام ورحمة الله وبركاته.
هذا فسق فإذا وجدت غيره فلا تصل خلفه، وليس لمثله أن يتقدم للإمامة. والله أعلم.
Fråga:
”As-Salāmu ‘alaykum wa rahmatullāhi wa barakātuh. Må Allāh belöna er med gott.
Vad är domen gällande att ställa sig upp för landets flagga?”
⸻
Svar från Shaykh al-Sādiq Abū ‘Abdillāh al-Hāshimī:
”Wa ‘alaykum us-Salām wa rahmatullāhi wa barakātuh.
Detta är en uppenbar villfarelse (dalāl) och en kriminell [1] jāhiliyya. Och Allāh vet bäst.” [2]
⸻
Översättarens fotnoter:
[1] På arabiska står det:
جاهلية مجرمة
”kriminell jāhiliyya”, men shaykhen kanske egentligen ville skriva:
جاهلية محرّمة
”otillåten jāhiliyya”.
[2] Frågan och svaret på arabiska:
س/ السلام عليكم ورحمة الله وبركاته.
أحسن الله إليكم شيخنا الحبيب.
يقول سائل:
السلام عليكم ورحمة الله وبركاته.
جزاكم الله خيرا.
ماحكم الوقوف لعلم البلاد؟
الجواب: وعليكم السلام ورحمة الله وبركاته.
هذا ضلال مبين وجاهلية مجرمة. والله أعلم.
https://t.me/alhekmahwalather/10378
Ibn Taymiyya sa:
”Man bör veta att den troende har rätt till lojalitet även om han har begått orätt- eller en överträdelse mot dig. Och den icke-troende förtjänar hat även om han ger dig något och behandlar dig väl. Detta eftersom Allāh, den Upphöjde, sände sändebuden och uppenbarade skrifterna för att hela religionen ska tillhöra Allāh, så att kärleken riktas till Hans allierade och hatet till Hans fiender.
Och om en och samma person har både gott och ont inom sig, omoral och lydnad, synd och sunnah, samt bid‘a, då förtjänar han lojalitet och belöning i den mån han har gott, och han förtjänar fiendskap och bestraffning i den mån han har ont. Hos en och samma person kan därför finnas orsaker till både att hedra honom och att förnedra honom.
Som den fattige tjuven vars hand huggs av på grund av hans stöld, men han får också ur statskassan det som täcker hans behov. Detta är den grundprincip som Ahl us-Sunnah wal Jamā‘ah är överens om.”
[Majmū’ ul-Fatāwa, 28/209]
قال شيخ الإسلام ابن تيمية: ”وليُعلم أن المؤمن تجب موالاته وإن ظلمك واعتدى عليك، والكافر تجب معاداته وإن أعطاك وأحسن إليك، فإن الله تعالى بعث الرسل وأنزل الكتب ليكون الدين كله لله، فيكون الحب لأوليائه والبغض لأعدائه، وإذا اجتمع في الرجل الواحد خير وشر، وفجور وطاعة، ومعصية وسنة وبدعة، استحق من الموالاة والثواب بحسب ما فيه من الخير، واستحق من المعادات والعقاب بحسب ما فيه من الشر، فيجتمع في الشخص الواحد موجبات الإكرام والإهانة له من هذا وهذا، كاللص الفقير تقطع يده لسرقته، ويعطى من بيت المال ما يكفيه لحاجته، هذا هو الأصل الذي اتفق عليه أهل السنة والجماعة.” (مجموع الفتاوى لابن تيمية، ٢٨\٢٠٩)
‘Abd ur-Rahmān ibn ‘Abdillāh al-Ba’lī al-Hanbalī (dog år 1192 hijrī) sa: ”Det är harām att prata medan imamen predikar (khutba).”
Sedan sa han: ”Och det är tillåtet när han är tyst mellan dem [1] eller under tiden han gör du’ā’.” [2] [3]
(Bidāyat ul-‘Ābid wa Kifāyat uz-Zāhid, s. 80)
Shaykh Sulaymān al-‘Alwān sa: ”Det är tillåtet att prata när imamen inte predikar. Exempelvis mellan de två predikningarna. Mellan de två predikningarna är det tillåtet att prata, besvara salām, påbjuda det goda och förbjuda det onda, dricka och liknande. Men när imamen predikar så ska man inte sysselsätta sig med något annat än att lyssna.”
(Min. 03.00-03.22)
ما حكم الأكل والشرب والإمام يخطب في الجمعة || العلامة سليمان العلوان
Översättarens fotnoter:
[1] Dvs mellan de två predikningarna när imamen sätter sig ner och är tyst i några sekunder.
[2] Dvs i slutet av imamens fredagspredikan.
[3] al-Ba’līs ord i boken:
Ibn Taymiyya, må Allāh förbarma sig över honom, sa:
”Och den bästa av profeterna efter Muhammad (ﷺ) är Ibrāhīm al-Khalīl, såsom det är fastställt i Sahīh Muslim från Anas, från profeten (ﷺ) att han är: ‘Den bästa av skapelsen’ [1]. Och så har även de lärda sagt. Bland dem är al-Rabī’ ibn Khuthaym som sa: ’Jag föredrar ingen över vår profet, och jag föredrar ingen över Ibrāhīm efter vår profet.’”
(Majmū’ al-Fatāwā, 4/317–318)
قال شيخ الإسلام ابن تيمية رحمه الله :
” أَفْضَلُ الْأَنْبِيَاءِ بَعْدَ مُحَمَّدٍ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ: ” إبْرَاهِيمُ الْخَلِيلُ ” كَمَا ثَبَتَ فِي صَحِيحِ مُسْلِمٍ عَنْ أَنَسٍ عَنْ النَّبِيِّ صَلَّى اللَّهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ (أَنَّهُ خَيْرُ الْبَرِيَّةِ). وَكَذَلِكَ قَالَ الْعُلَمَاءُ: مِنْهُمْ الرَّبِيعُ بْنُ خُثَيْم قَالَ: ” لَا أُفَضِّلُ عَلَى نَبِيِّنَا أَحَدًا، وَلَا أُفَضِّلُ عَلَى إبْرَاهِيمَ بَعْدَ نَبِيِّنَا أَحَدًا.”
مجموع الفتاوى (4 / 317-318)
Översättarens fotnoter:
[1] Anas ibn Mālik sa: ”Det kom en man till Allāhs sändebud (ﷺ) och sa: ‘Åh den bästa av skapelsen.’ Då sa Allāhs sändebud (ﷺ): ‘Det är Ibrāhīm, frid vare över honom.'”
(Sahīh Muslim, Kitāb al-Fadā’il, 2369)
عَنْ أَنَسِ بْنِ مَالِكٍ، قَالَ جَاءَ رَجُلٌ إِلَى رَسُولِ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم فَقَالَ يَا خَيْرَ الْبَرِيَّةِ . فَقَالَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم ” ذَاكَ إِبْرَاهِيمُ عَلَيْهِ السَّلاَمُ.” (صحيح مسلم، كتاب الفضائل، ٢٣٦٩)
Ibn Muflih sa: ”Det som Ahmad [ibn Hanbal] har återberättat i al-Musnad [1], utan att uttryckligen nämna något som går emot det, räknas det då som hans åsikt? Det finns en meningsskiljaktighet bland följeslagarna (dvs de hanbalitiska lärda) om detta, men det mest framträdande är att han inte motsätter sig det.” (al-Ādāb al-Shar’iyya, 1/58) Slutciterat från Ibn Muflih. [2]
Dvs att om Imām Ahmad nämner en eller flera hadīther om en specifik fråga och han inte nämner något annat om samma fråga som går emot det som nämns i dessa hadīther, då anses detta vara hans åsikt.
Samma sak gäller för Imām Mālik i hans hadīthsamling ”al-Muwatta'” (4/393).
Och Allāh vet bäst.
Översättarens fotnoter:
[1] Dvs i hadīthsamlingen ”Musnad al-Imām Ahmad”.
[2]
قال ابن مفلح: ”ما رواه أحمد في المسند ولم يصرّح بخلافه، فهل يكون مذهبًا له؟ فيه خلاف بين الأصحاب، والظاهر أنه لا يخالفه.” (الآداب الشرعية، ١ / ٥٨)
Shaykh al-Sādiq Abū ‘Abdillāh al-Hāshimī föddes i norra Sudān år 1386 Hijrī och efter hans födsel återvände hans far tillsammans med honom till al-Qasīm i Saudiarabien där de levde och Shaykh Sādiq stannade där i cirka fyrtio år. Den första perioden i hans kunskapssökande varade i cirka tjugo år. Han kommer ursprungligen från Sudān och han bor där idag.
Han studerade under Shaykh Sulaymān al-’Alwān i mer än 12 år och Shaykh al-’Alwān brukade säga till folket att fråga Shaykh al-Sādiq när de hade frågor som var relaterade till islām. År 1422 Hijrī i Dhul Qa’dah blev Shaykh al-’Alwān tillfrågad vem hans största (kunnigaste) elev är och han svarade: ”Sudanesen” (dvs Shaykh al-Sādiq).
Ahmad Al Hamdān sa följande om Shaykh al-Sādiq: ”Han är shaykh al-‘Alwāns elev och om shaykh al-‘Alwān inte kunde närvara på sina föreläsningar, brukade han utse denne shaykh till att ta hans plats [och undervisa istället för honom]”.
Han studerade även under andra kända lärda som till exempel:
• Shaykh Ibn ’Uthaymīn. Han närvarade på hans Nahw- och Tawhīd lektioner. Han närvarade även på hans förklaring av Riyādh us-Sālihīn.
• Shaykh ’Abdullāh Ibn Jibrīn. Han närvarade på hans ’Aqīdah- och Tawhīd lektioner. En av lektionerna var Shaykh Ibn Jibrīns förklaring av Ibn ul-Qayyims Nūniyya.
• Shaykh ’Abdullāh al-Sa’d. Han deltog på hans lektioner i Mustalah, ‘ilm al-Rijāl och al-‘ilal.
Han fick även kedjeijāzāt från lärda som till exempel al-Muhaddith Būkhobza, Shaykh Sulaymān al-’Alwān och andra.
En längre biografi på arabiska om Shaykh al-Sādiq kan ni läsa i denna länk: https://justpaste.it/sadiqalhashimi
Ibn Rajab al-Hanbalī (må Allāh förbarma sig över honom) sa:
”När det gäller att be i ett plagg med bilder på, så finns det två åsikter bland de lärda och de baserade det (dvs sin åsikt) på om det [allmänt] är tillåtet att bära sådant eller inte. En grupp [lärda] tillät det, däribland Ahmad [ibn Hanbal] enligt al-Shālanjis återberättelse. Samma sak sa Abū Khaythama och Sulaymān ibn Dāwūd al-Hāshimī.”
(“Fath ul-Bārī” av Ibn Rajab (2/429))
قَالَ ابْنُ رَجَبٍ الْحَنْبَلِيُّ رَحِمَهُ اللَّهُ: ”وَأَمَّا الصَّلَاةُ فِي ثَوْبٍ فِيهِ تَصَاوِيرُ، فَفِيهِ قَوْلَانِ لِلْعُلَمَاءِ، بِنَاءً عَلَى أَنَّهُ هَلْ يَجُوزُ لُبْسُ ذَلِكَ أَمْ لَا؟ فَرَخَّصَ فِي لُبْسِهِ جَمَاعَةٌ، مِنْهُمْ أَحْمَدُ فِي رِوَايَةِ الشَّالَنْجِيِّ. وَكَذَلِكَ قَالَ أَبُو خَيْثَمَةَ، وَسُلَيْمَانُ بْنُ دَاوُدَ الْهَاشِمِيُّ .” (فتح الباري لابن رجب ، ٢ / ٤٢٩)
SALAF NU 