Ibn Rajab al-Hanbalī (må Allāh förbarma sig över honom) sa:

”När det gäller att be i ett plagg med bilder på, så finns det två åsikter bland de lärda och de baserade det (dvs sin åsikt) på om det [allmänt] är tillåtet att bära sådant eller inte. En grupp [lärda] tillät det, däribland Ahmad [ibn Hanbal] enligt al-Shālanjis återberättelse. Samma sak sa Abū Khaythama och Sulaymān ibn Dāwūd al-Hāshimī.”

(“Fath ul-Bārī” av Ibn Rajab (2/429))

قَالَ ابْنُ رَجَبٍ الْحَنْبَلِيُّ رَحِمَهُ اللَّهُ: ”وَأَمَّا الصَّلَاةُ فِي ثَوْبٍ فِيهِ تَصَاوِيرُ، فَفِيهِ قَوْلَانِ لِلْعُلَمَاءِ، بِنَاءً عَلَى أَنَّهُ هَلْ يَجُوزُ لُبْسُ ذَلِكَ أَمْ لَا؟ فَرَخَّصَ فِي لُبْسِهِ جَمَاعَةٌ، مِنْهُمْ أَحْمَدُ فِي رِوَايَةِ الشَّالَنْجِيِّ. وَكَذَلِكَ قَالَ أَبُو خَيْثَمَةَ، وَسُلَيْمَانُ بْنُ دَاوُدَ الْهَاشِمِيُّ .” (فتح الباري لابن رجب ، ٢ / ٤٢٩)