‘Abdullāh ibn Ahmad sa: ”Jag läste för min far (dvs Ahmad ibn Hanbal) och sa: ‘Vad är det minsta man bör recitera från Qur’ānen i bönen?’ Han svarade: ‘al-Fātiha och en till Sūra.'” (Masā’il al-Imām Ahmad – Riwāyat ‘Abdillāh, återberättelse nr. 277)
I en annan återberättelse nämns det att Imām Ahmad ska ha sagt: ”Det minsta man måste lära sig från Qur’ānen är al-Fātiha och två Sūra.” (Tabaqāt al-Hanābila – Ibn abī Ya’la, 1/104)
Ibn Muflih nämnde den sista återberättelsen i sin bok ”al-Ādāb al-Shar’iyya” (2/34) och kommenterade efter det: ”Jag fann den (dvs citatet) sådär, men det kanske egentligen ska stå ‘och en Sūra’, annars vet jag inte vad som menas med det.”
Ibn Muflih nämnde samma återberättelse (dvs om två Sūra) i sin bok ”al-Furū'” (2/341) och efter det kommenterade han: ”Och det är långsökt. Jag finner ingen mening med det. Det kanske är ett misstag.”
