”Och varken judarna eller de kristna kommer någonsin vara nöjda med dig, förrän du följer deras religion. Säg: ”Allahs vägledning är den enda sanna vägledningen.” Sannerligen, om du skulle anpassa dig efter deras önskningar sedan du fått all den kunskap som kommit dig till del, skulle ingen kunna skydda dig mot Allah och ingen skulle komma till din hjälp.” [1] 

[Qur’anen: 2:120]

Ibn Jarir al-Tabari (224-310 H.) sa bland annat följande när han förklarade versens betydelse: ”Varken judarna eller de kristna kommer någonsin vara nöjda med dig, åh Muhammad. Försök därför inte göra dem nöjda och gör istället Allah nöjd genom att kalla dem till sanningen som Allah har sänt dig med”. [2]

Ibn Kathir (700-774 H.) kommenterade versen och sa: ”I detta finns ett strängt hot [om ett straff] till ummahn gällande att inte följa judarnas och de kristnas sätt efter allt de har lärt sig från qur’anen och sunnahn och vi söker Allahs skydd från det. Talet är till sändebudet men befallningen är riktad till hans ummah”. [3]

Översättarens fotnoter:

[1]  وَلَن تَرْضَىٰ عَنكَ الْيَهُودُ وَلَا النَّصَارَىٰ حَتَّىٰ تَتَّبِعَ مِلَّتَهُمْ ۗ قُلْ إِنَّ هُدَى اللَّهِ هُوَ الْهُدَىٰ ۗ وَلَئِنِ اتَّبَعْتَ أَهْوَاءَهُم بَعْدَ الَّذِي جَاءَكَ مِنَ الْعِلْمِ ۙ مَا لَكَ مِنَ اللَّهِ مِن وَلِيٍّ وَلَا نَصِيرٍ

[2]

 قال الإمام الطبري: وليست اليهود ، يا محمد ، ولا النصارى براضية عنك أبدا ، فدع طلب ما يرضيهم ويوافقهم ، وأقبل على طلب رضا الله في دعائهم إلى ما بعثك الله به من الحق

[3]

قال إبن كثير: فيه تهديد ووعيد شديد للأمة عن اتباع طرائق اليهود والنصارى ، بعد ما علموا من القرآن والسنة ، عياذا بالله من ذلك ، فإن الخطاب مع الرسول، والأمر لأمته .